En foodies weekendguide till Sydostleden

Betalt annonssamarbete för Sydostleden

När jag var liten hade jag, min pappa och min lillebror en cykelklubb. Varje sommar cyklade vi runt Österlen på våra skruttiga cyklar och som vuxen är det fortfarande ett av de bästa minnena jag har från min barndom.

Som tonåring upptäckte jag istället tåget och började därefter resa runt i både Europa och i Sverige med min bästa kompis. Ibland tog vi färjan över till Sassnitz för att sedan ta oss runt på pendeltåget i norra Tyskland, för att några dagar senare ta nattfärjan hem igen. Vi gick på piratrestaurang, bodde i tyska märkliga småstäder och köpte matchande silverjackor. Andra gånger var vi ute i flera veckor. Fastnade i Barcelona och bodde kollektivliv, vandrade runt Genève en hel natt och blev magsjuka på oliver.

Det jag ska komma fram till med den här korta berättelsen är att jag alltid har uppskattat att resa med cykel, att vandra eller att ta tåget när jag ska semestra. Just för att man kommer så nära sitt resesällskap och upplever något som finns kvar. När färdvägen liksom blir resan i sig, snarare än det faktum att transportera sig mellan två destinationer.

Tillsammans med Sydostleden har jag därför tagit fram en foodieguide till er – för att få fler att upptäcka hur härligt det är att resa med cykel. Eller ja, cykla i kombination med att käka. Jag ville ta med mig en person som jag tycker väldigt mycket om, men som jag samtidigt vill lära känna bättre – så jag frågade “min” fotograf Miriam om hon ville följa med. Och på köpet fick vi helt fantastiska bilder som minne. Men! Nu kör vi igång. Här kommer Tuvessonskans ultimata guide till Sydostleden!

Sydostleden

Sydostleden är en cykelled som sträcker sig från Växjö till Simrishamn. Markunderlaget skiljer sig, ibland är det asfalterad cykelväg – och vissa sträckor består av grusväg. Ibland cyklar man över kålfält, ibland genom tallskog eller längst med havet. Här kan ni läsa mer om Sydostleden samt planera er egen resa. Att resa med cykel på Sydostleden är alltså otroligt enkelt. Helt omöjligt att misslyckas. På hemsidan får du all information du behöver – och en cykelkarta kan du ladda ner till telefonen.

Vi beslutade oss för att åka mellan Kristianstad och Simrishamn, med stopp för övernattning i Brösarp. Det blir en sträcka på ungefär 10 mil. Det låter långt, men det är faktiskt inte alls jobbigt. Särskilt inte om man gör som vi gjorde och bokar elcyklar. Mer mer om det längre fram.

Att följa Sydostleden är enkelt. Man följer alltså denna skylt hela tiden. Tvåan och pilar! Det klarar vem som helst. Skyltarna visar ofta också hur långt det är till närmsta destination. Väldigt enkelt!

Under resans gång finns det naturliga platser att stanna och vila på. Det finns ofta bänkar i små skogsdungar, så fantastiskt mysigt. Vi hade dock inte med oss någon picknick den här gången, men nästa gång när vi åker i vår kommer vi att köpa med oss goda grejer från gårdsbutikerna att käka till exempel här.

När man tar sträckan mellan Kristianstad och Simrishamn cyklar man genom kanske Skånes bästa svampskog. Kan tänka mig att det är helt fullt med kantareller här under tidig höst. Det fanns massa blåbärssnår, vildhallon och björnbär – så ta gärna med er något att plocka i.

Förutom skog och hav cyklar man förbi mycket djur! Skulle framförallt säga att sträckan mellan Brösarp och Kivik känns nästintill som Österlensafari. Såg SÅ mycket djur, båda inhägnat och vilda i skogen. Så vackert och mysigt. Men! Nu går vi över till guiden från start till slut. Häng med!

Foodieguiden

Nu ska jag foodieguida er igenom Sydostleden. Och visa hur man kan uppleva mat-Skåne från cykeln. För förutom att uppleva ett fantastiskt landskap råkar Sydostleden passera förbi några riktigt, riktigt bra matdestinationer som ni absolut inte vill missa. Och aldrig smakar mat så bra som när man har cyklat hela dagen och kommer fram i skymning lite halvsvettig, trött och lycklig.

För att ni på ett så enkelt och överskådligt sätt som möjligt ska kunna köra en copy paste på vår resa börjar vi från början. Vi tog tåget från Malmö till Kristianstad en relativt tidig morgon. Jag tror tåget gick 9:28 från Malmö C vilket gör att man kommer fram till Kristianstad till kl 11 när man kan börja med att käka lunch. Cyklarna går fint att ta med sig på tåget, men man köper en egen cykelbiljett till den. Och det kostar bara en tjuga!

Elcyklarna, hjälmarna och väskorna hyrde vi från Travelshop, som ligger nära Malmö centralstation. Det är verkligen ett supertips – hyr cyklar på lördag morgon och lämna tillbaka när ni är tillbaka i Malmö på söndag kväll. Så värt det. Och glöm inte hjälmen, den går att hyra där med för den som inte har hemma.

Sotnosens korvar i Drakhuset

Resans första stopp ligger precis i anslutning till Kristianstads tågstation. Det vill säga 1 minuts cykelväg från stationen. Mitt i Tivoliparken ligger denna gamla fornstuga från 1886 som idag huseras av Sotnosens korvar och de två korvmadamerna som driver stället.

Sotnosens specialitet är deras egna korvar. Tyvärr finns den inte i vegovariant, men Miriam som äter kött smakade den som kallas Brännesnudan och tydligen var den helt lysande. Det märks att tjejerna bakom Sotnosens verkligen älskar det de gör och visar på en otrolig kunskap och hantverk som lyfter Skånsk matkultur och historia. Jag älskar sånt.

Men jag surade inte över korven, de hade goda vegoalternativ också. Jag tyckte pinnvåfflan lät väldigt spännande så den köpte jag in. Mina barn hade älskat detta. Det gjorde jag med. Våfflan serverades denna dag med en svampkräm som även den var mycket god.

De hade även ett bra dryckesutbud med framförallt skånska drycker. På sommaren finns det en stor och fin uteservering som jag verkligen tror är toppen. Så, verkligen bra tips detta ställe! Sotnosens korv i Kristianstad. Här hittar ni till deras hemsida, och här hittar ni till deras Instagram.

Rathckegården utanför Åhus

Första destination efter Kristianstad var Åhus! Vi skulle besöka Åhus Vodkafabrik. Väldigt kul och spännande koncept ändå. Tyvärr hann vi inte gå rundan den här gången, utan istället hade vi siktet inställt på Ratkchegården. Ratkchegården är en familjeägd gårdsbutik som ligger en liten bit utanför Åhus.

När jag frågade om foodietips inför resan var det SÅ många som tipsade om detta ställe, så jag hade verkligen höga förväntningar. Och med all rätt. Det var så fint här. I kassan stod Emilia, dotter till de som driver butiken. En jättetrevlig och gullig tjej som guidade oss igenom sortimentet.

Butiken har ett tydligt Skånefokus och säljer allt från närodlade grönsaker och rotfrukter till oljor, drycker, godis, bröd och ägg. Jag köpte skånsk quinoa, choklad från Österlens Chokladfabrik och kola.

Om jag inte visste att jag skulle övernatta på Talldungens hotell och äta lyxfrukost hade jag lätt köpt med mig detta. Så mycket fint och kul bröd här. Gulliga förpackningar också. Åh, vad jag tycker om detta ställe.

Och ett särskilt plus för den fina inredningen. Denna kola var förresten helt otrolig. Köp den! Och tack Ratkchegården för den här gången, vi kommer tillbaka. Men nu skulle vi cykla hela vägen till Talldungen i Brösarp som vi visste var en relativt lång cykelväg bort.

Vi hade tjuvkikat på kartan innan och visste att vi skulle cykla förbi ett naturreservat. Och gud! Vägen mellan Åhus och Brösarp är SÅ fin. Bra cykelväg här också som till mestadel bestod av asfalt, blandat med härliga grusgångar genom tallskog. Kommer för alltid minnas denna cykeltur. Så vackert.

Talldungens Gårdshotell i Brösarp

Vi hade lite otur på vägen. Till exempel tog min el slut och vi fick knacka på och om lite nödladdning. Men sen nådde vi tillslut målet med hela resan. TALLDUNGEN! Känslan att cykla in på grusvägen här i skymning. Oslagbar upplevelse.

Jag har hört så mycket bra om detta ställe. Både som hotell och vad gäller måltidsupplevelsen. Och hallå, JA! Det toppade dessutom varenda förväntning jag hade.

För det första är miljön oslagbar. Ligger mitt bland Brösarps böjliga landskap. Allt är vackert, lugnt, stilla och mysigt. Huset ser ut som något från en Wes Anderson-film. På det bra sättet.

Maten och drycken skulle inte kunna bli bättre. Vego finns och är dessutom riktigt, riktigt bra. Man köper ett spisarpaket, sen kommer de ut med rätter i salen som känns som ett trevligt vardagsrum. Vi ville testa vinpaketet också eftersom jag hört så mycket gott om det. Och ja, även det vill jag rekommendera för absolut bästa måltidsupplevelse.

Till förrätt åt vi en kantarellpaté och en slags baba ganoush med bröd. Sedan kom det in på mindre rätter, en med rödbeta och en med något annat som jag inte minns. Alltså, sorry så sämst jag vet! Men hade fullt upp med att gotta mig tydligen. För gott var det, allt! Till huvudrätt var det gnocchi med majs – SÅ gott. Sen ost! Och sist någon variant på ostkaka. Gu jag var så mätt. Tur det var krypavstånd till rummen.

Dagen efter var det dags för resans absoluta höjdpunkt. Frukosten!

Jag är fullt medveten om att jag väldigt ofta säger att något var “världens godaste”. Men den här frukosten! Jag har tänkt på den varje (!) dag sedan jag var här. Här har de valt ut det bästa i regionen och satt det på frukostbordet. Den är inte flådig med extra allt, utan allt är noga utplockat. Alla produkter har hög kvalitet och är så sanslöst lyxig.

Titta här! Det godaste brödet jag har ätit. Orkade inte äta fler än två efter gårdagens brakmåltid. Lite deppigt ändå.

Det är Emma som bakar brödet. Tro mig när jag säger att det är värt att åka hit enbart för att äta hennes bröd. Och då är allt annat också fantastiskt. Är KÄR i Talldungen. Gör er själva en tjänst och önska er pengar till en övernattning på Talldungen med spisarpaket och vinpaket i julklapp. Det här ÄR något av det absolut bästa vi har i Skåne. Ja, men varför bara hålla sig till Skåne. Det är utan tvekan något av det bästa vi har i Sverige. Så, nu är det sagt. ÅK!

Cake Cowboy i Kivik

Direkt efter frukosten checkade vi ut och packade ihop oss. Vi skulle nämligen ta oss vidare till Kivik. Enligt kartan ligger Kivik väldigt nära Brösarp, med Sydostleden tar en istället på en liten omväg västerut vilket vi först var lite skeptiska till.

Dock fick vi uppleva ett helt fantastiskt landskap. Det var SÅ mycket djur här. Jakt också. Sjukt läskigt att vara ute i ingenstans när man ser skylten “jakt pågår” och det springer ett rådju över vägen mitt framför en samtidigt. Har aldrig cyklat så fort i hela mitt liv. Nån timme senare var vi framme i Kivik. Vi skulle hit! Till Cake Cowboy.

Cake Cowboy är alltså vad ägarna kallar för en “chocolate saloon” och Markus som står för bakverken kanske några av er känner igen från Dessertmästarna.

Jag visste helt ärligt inte vad jag skulle vänta mig av detta ställe. Jag hade hört att de hade bra bakverk MEN när vi kom in genom dörrarna upptäckte vi att det var en liten butik.

Ägarna har satsat på att ha ett lokalt sortiment av produkter – men även sälja sådant som de själva använder i köket. En kombination av förråd och butik alltså. Älskar sånt här. Tydligen ska folk åka långt för att få köpa deras mjöler. De är bäst.

Eftersom det är en chocolate saloon har de såklart specialiserat sig på choklad. I kyldisken hittar man en del bakverk och deras egna kalla chokladmjölk. Som jag för övrigt varmt rekommenderar, den smakar som en liten dessert i sig.

Men tillbaka till chokladsortimentet. Cake Cowboy har alltså ett gediget utbud av choklad från hela världen. Allt från deras egna praliner till choklad från Vietnam och veganska chokladsorter.

Jag drack choklad-te i somras när vi besökte Österlen Chokladfabrik så jag KAN ha skrikit till när jag såg att det fanns till salu här. Köpte hem ett paket direkt för att se om det var samma. Och det måste det ha varit. Tycker det är så gott nu på vintern. Och så tror jag att det blev min svägerskas nya favoritte också.

Café Sågamöllan i Kivik

En kort cykelpromenad från Cake Cowboy ligger Café Sågamöllan som ligger precis bredvid Kungagraven. Ja, jag vet faktiskt inte vad det är, jag erkänner, men det ser ut som en stor stenhög som det kostar en peng för att besöka. Vilket vi inte gjorde, vi var här för att äta!

På sommaren är här fullt av folk, men nu var det lågsäsong och de skulle precis stänga igen för säsongen så vi fick hela trädgården för oss själva. URMYSIGT! Ni vet ju om att jag äter utomhus året om, så det här var drömserveringen för mig.

Sågamöllan har specialiserat sig på glutenfritt och mejerifritt. Vi köpte dock ändå en kanelbulle som inte var något av det. Den var SÅ god och smakade precis som när man var liten – men höjdpunkten måste ändå ha varit drycken. Är så glad att ha upptäckt denna skånska jordgubbscider.

Det verkar vara ett gäng Stockholmare som producerar cidern, Golder Cider Company heter dem. Denna cider består enbart av jordgubbar och äpplen enligt innehållsförteckningen och jag säga bara: KÖP DEN OM NI SER DEN I BUTIK!

Franskans Creperie i Rörum

Efter fikan var det dags att cykla en lite längre sträcka. Vi tänkte äta sen lunch på creperiet i Rörum. För att komma dit måste man först cykla upp för en helt crazy backe, jag menar ett litet berg, så det var tur att vi hade el annars hade det blivit kaos.

På vägen till Rörum cyklar man förbi flera olika ställen som ni har tipsat mig om förut, som Allé på Österlen. Nu på hösten är det inte säsong så det mesta är stängt. Men det var alltså inte creperiet som håller öppet hela vintern!

Creperiet ligger i en gammal skolbyggnad. Kom så går vi in!

Blev så förvånad över att ett sånt här ställe kan ligga i en liten by mitt ute på landsbygden. Så superstylish på alla sätt och vis – men som ändå lyckas vara rätt opretentiöst. På menyn finns det både salta och söta rätter, och såväl veganska som vegetariska rätter. Crepesen görs på bovete, så de är naturligt glutenfria. Nu är jag ju en glutenlover av rang, men jag tänker det är lika bra att berätta eftersom det är en fråga jag ofta får. Så nu vet du mamma!

Blev så inspirerad av miljön här. Allt är så genomtänkt. Musiken, porslinet, interiören. Till och med toaletten är inspirerande. Men bäst av allt var de små ciderkopparna, tror de heter bolée de cidre. Ska lätt köpa hem likadana och alltid dricka cider såhär i framtiden.

Vi köpte in crepesen med gratinerad getost. Drack cider till, såklart. Och åh! Det var helt fantastiskt gott. Har aldrig sett mig själv som en pannkakslover, men detta är något helt annat.

Sedan blev klockan 16 och det var dags för stängning en timme så att personalen hinner äta tillsammans innan kvällssittningen börjar. Vi stack vidare till Simrishamn, med ett kort paus förbi grönsakshandlaren Örelund som tyvärr hunnit stänga, innan vi tog tåget tillbaka till Malmö. Cyklarna lämnade vi tillbaka och sen var resan slut.

Det här var utan tvekan den roligaste resan jag har gjort på mycket, mycket länge. Kommer alltid att minnas den med mycket nöje. Tack Miriam Preis för att du ville åka med – och för bildmaterialet. Stort tack till Sydostleden för detta uppdrag. Och slutligen ett stort tack till alla restaurangägare, personalen och gårdsbutikerna och allt ni gör för att skapa en levande landsbygd. Samtliga bilder i guiden är tagna av fotograf Miriam Preis. Tack för hjälpen och sällskapet!

Jag rekommenderar alla att uppleva Skåne på detta sätt. Som sagt, utan tvekan en av de absolut bästa weekendupplevelser jag har haft. Nu går vi ju mot en lågsäsong men gör det här i vår, i sommar eller i höst. Ett prisvärt och kul sätt att uppleva ett av Sveriges bästa foodieområden på.

Annons för Sydostleden