En krönika av Marie Birde
I ett avsnitt av sin tv-show öppnar skådespelaren Drew Barrymore en garderobsdörr och när man tror att det ska gömma sig kläder därinne och att programmet ska gå vidare med ett trist gör-om-mig-inslag eller något annat lika ointressant, överraskar hon med att ha garderoben som hemligt gömställe för kokböcker. Stora, små, tjocka, långa trängs de därinne och verkar trivas. Drew berättar att hon brukar läsa böckerna i sängen (och jag trycker ett check på åtminstone en sak vi har gemensamt (YEY!), vet inte hur många gånger jag somnat till en historia om den perfekta tomaten och vad man kan göra med den) innan hon sedan exalterat viftar med händerna och säger ”Alla bra kokböcker innehåller ett recept som förändrar ditt liv”.
Jag antecknar och gissar först att hon förmodligen tänker på när hon blev vegan (eller nja, deltidsvegan då om man ska vara petnoga = äter vegansk när hon vill/orkar)? Att hon en gång hittade en kokbok som fick henne att inse att vegansk mat inte alls behöver vara krånglig och så förändrades hennes liv till att innehålla en ny diet och en jakt på spännande råvaror.
Men så minns jag alla mina egna kokböcker och hur jag rörde vid dem och att de förändrade mig utan att någon diet var inblandad. Jag kommer ihåg en vegetarisk lasagne ur Cranks gröna kokbok som tog mig ur slentrianmatlagningen och trots att jag var tvungen att använda alla mina kastruller och svetten och stressen trängde sig ut ur min kropp medan jag lagade var jag så glad när jag serverade den. Förmodligen fattade jag det inte då, men den rätten lärde mig att livet kunde vara större, godare och aningens mer guldkantat än vad jag hade trott tidigare.
Riktigt bra recept ger mig bättre självkänsla, eftersom jag inbillar mig att jag kan spegla mig i maten på tallriken och en bättre rätt är alltså lika med en bättre version av mig själv! (Tråkigt när det inte blir bra bara…) Bra mat kan också skapa bra stämning, få kompisar att börja berätta sina bästa minnen och vara facit på om den man dejtar är rätt person eller inte. Är hen med och lagar maten och fattar grejen är hen en keeper. Äter hen en bit rå lök under preppen gifter man sig med hen.
Så jag tackar Julia Child och klassikern Det goda franska köket för att jag lärde mig steka gul lök på bästa sätt (med mycket smör, under lock och längre än man tror), vilket förändrade hela familjens liv. Alla började plötsligt äta! Tackar förresten den kokboken för det mesta, utan Julia ingen perfekt quiche, spenatsoppa, koll på hur man hanterar kyckling eller aning om någonting överhuvudtaget. Ingen bra värdinna hade jag varit heller förresten. Kokböckerna från River Café fick mig att uppskatta det italienska köket på riktigt, och utan det hade det kanske inte varit en lika viktig tradition att åka till Italien på semester varje år det inte är pandemi. När Ottolenghi s kokböcker (som är inspirerade av Mellanösterns matlagning) omfamnades härhemma blev också kryddskåpet äntligen spännande, oj vad det hade längtat efter det. Och Dorotea Malmegårds dessertbok har gjort mig till sällskapskretsens kakdrottning, för det finns inga kakor som slår receptet på mandelsmulor (som man alltså kan baka ut som kakor) som finns i hennes bok. Får gästerna att skrika rakt ut!
”Alla bra kokböcker innehåller ett recept som förändrar ditt liv.” Jag är med dig Drew. Kanske är det därför vi är så många som alltid är på jakt efter ytterligare en kokbok? Vem vet vilken livsförändring som döljer sig mellan pärmarna i det senaste fyndet…
Vilka kokböcker har förändrat dig?
Foto: Eva Edsjö Illustration: Ine Lindberg
Jag hade velat fråga Marie hur hon steker lök så att hela familjen kan äta?
Jag har en 24 åring dotter fortfarande har hon svårt för lök. Jag älskar kokböcker,har säkert nära 250 kokböcker. Kokboken som förändrade mitt liv för länge sen är Monikas vardagsmat av Monika Ahlberg. Jag var så trött på att laga mat till två tonårstjejer,men med Monikas recept fick jag nya idéer. Tillslut var mina döttrar så trötta är det Monikas mat igen sa de:))
[…] En kokbok kan förändra ditt liv […]