Första gången jag kom i kontakt med tamales var genom Disney-filmen Coco. Ja, ni vet scenen när mormodern langar upp ett berg tamales på Miguels tallrik trots att han egentligen inte orkar äta mer? En underbar scen – och framförallt en underbar film.
När jag sedan såg att Maya Cantina, en av mina favoritrestauranger här i Malmö, hade börjat servera tamales på torsdagar packade jag ner barnen i cykeln och stack dit direkt. Det visade sig att det både finns kött- och vegotamales på menyn: en traditionell tamal med kött och ister som packas i bananblad – och en vegovariant med pumpa och chili som man antingen kan få som en taco eller på tallrik. Otroligt gott och framförallt väldigt kul att få testa något som man sett på film. Det tyckte både jag och barnen.
Jag har nu pratat lite kort med Gonzalo, kökschefen och ägaren bakom den mycket populära taquerian Maya Cantina på Friisgatan i Malmö för att reda ut: Vad är egentligen tamales?

Vad är tamales?
Först och främst: Vad är egentligen tamales? Konceptet “tamales” (att äta något insvept) återfinns i många olika kulturer och dateras så långt bak tiden som till 8000 f kr. Den typ av tamales som vi ska prata om idag är dock den traditionella mexikanska street food-rätten som består av en deg på majsmjöl som sedan fylls med diverse fyllningar och som därefter läggs i bananblad eller majsblad innan de slutligen ångkokas.
Tamales kan fyllas med lite vad som helst – och serveras vid flera olika årstider och tillfällen. Ett sådant tillfälle som Gonzalo berättar om är när hans mormor kunde sitta tillsammans med 5-6 andra familjemedlemmar och förbereda tamales inför julhelgen. Hon kunde göra hundratals av dem för att sedan ge bort som present till familjemedlemmar och vänner. Hennes speciella fyllning hette “chicharron in salsa verde” vilket bestod av en gryta av fläsksvål som fick blötläggas i en fantastisk tomatillosås med chili. Vanligtvis görs tamales rätt stora men mormodern brukade göra dem små så att man kunde få prova så många olika fyllningar och smaker som möjligt.

Tamales for breakfast?
I Mexiko City, som Gonzalo kommer från, är tamales även en del av mångas morgonrutin. Inte minst för arbetarna. På vägen till jobbet plockar man upp en “guajolota” vilket är en macka gjord med valfri tamal. Som dryck köper man en “atole” – en dryck som även den görs på majsmjöl och som har smaksatts med exempelvis choklad. Guajolota + atole är en garanti för att du håller dig mätt väldigt länge – ja, en väldigt tung och god frukost helt enkelt.

Berätta mer om tamales hos er på Maya?
Generellt görs Mayas tamales på exakt samma sätt som hemma i Mexico. För tillfället består Mayas kött-tamal av en fyllning bestående av sidfläsk i salsa verde som sedan wrappas i bananblad. På Maya finns det även en vegetarisk variant som kocken Anton har tagit fram. I den använder vi smör istället för ister och smaksätter den med picklad pumpa, chilipulver och rökt ost.
Så! Blev du taggad på tamales? Då tycker jag att du genast ska boka bord på Maya Cantina på Spångatan som serverar tamales på torsdagar. OBS! Endast på torsdagar. Den vegetariska tamalen är SANSLÖST god! Ät ät ät!
[…] Peru berättar ni om två saker som man kan äta på natten; det första är tamales och det andra är anticucho. Det vill säga grillade köttspett som görs på kohjärta och […]