På mitt jobb har vi ett kvittenträd. Innan jag började jobba på museet hade jag sett en kvittenfrukt ett fåtal gånger i mitt liv. Om sanningen ska fram var det nog först i sena 20års-åldern som jag förstod att kvitten var en frukt. Jag trodde att det var samma sak som ”det kvittar” – det vill säga en kvittenmarmelad bestod av ”det kvitten”. Kanske lite citrusfrukter och annat man hittade i skåpen?

Med det sagt hade jag fram tills nyligen aldrig lagat något med kvitten. Men så fick jag hem några frukter från jobbet för att provlaga till caféet. I bilen hem doftade det starkt av något helt ljuvligt som jag aldrig hade känt förut. En lite söt, nästan rosig doft? Jag googlade på recept med kvitten under resan hem men det mesta kretsade kring sylt, membrill och marmelader.

Kakor då? Det borde väl gå? På svenska finns det få recept på kvittenkakor. På engelska betydligt fler. Men inget som riktigt föll mig i smaken. Jag beslutade mig därför för att göra någon slags upside-downkaka. Och för att göra det behövde jag börja med att göra frukten mjuk – den är stenhård och måste tillagas på något sätt innan den kan läggas i en kaka.

Därför kokade jag upp en helt vanlig sockerlag. Vatten och strösocker. Och blandade kryddor såsom kanelstång, en bit färsk ingefära, en stjärnanis och kardemummakärnor. Jag skalade frukterna, halverade dem och behöll kärnhuset. Sedan fick de småputtra en tjugo minuter en halvtimme tills de var mjuka. Sedan var de pocherade kvittenfrukterna klara! Superenkelt!

Till själva kakan blandade jag ihop en klassisk olivoljesmet. Och där har ni sedan en av de godaste kakorna som jag någonsin har bakat. Jo, på riktigt! Den känns som något som hade kunnat serveras på Talldungen. SÅ god är kvittenkaka. Den här kommer jag hädanefter att baka varje höst, det är en sak som är säker. Och du med kanske? Receptet kommer hääär:

Kvittenkaka
Pocherad kvitten
- 4 stora kvitten
- 1 liter vatten
- ca 300-400 g strösocker
- 1 kanelstång
- 4 hela kardemummakärnor
- 1 stjärnanis
- några bitar färsk ingefära
Innan du bakar kakan måste du börja med att pochera kvitten. Jag är ärligt talat lite osäker på mängder här. Jag bara täckte kvittenfrukterna med vatten och hade i socker tills jag tyckte att det ”kändes gott”. Med det sagt: det är inte så noga!
Skala och halvera kvittenfrukterna. Värm upp vatten, socker och kryddor. Lägg i kvitten och låt den småputtra tills de mjuknat. OBS! Inte så hög värme, då går de sönder. Låt kvittenfrukterna svalna i sin lag. Och! Lagen som blir över kan du spara och blanda ut med vatten = helt sjukt god saft!!!
Olivoljekaka, med receptinspiration från Sofia Wood
- 2 ägg
- 1,5 dl strösocker
- 1 citron, saften
- 1 krm bikarbonat
- 0,5 tsk bakpulver
- 1 dl olivolja
- 2 dl vetemjöl
- En nypa flingsalt
Sätt ugnen på 175 grader varmluft.
Vispa ägg och socker med elvisp tills det är vitt och fluffigt. Häll i olivoljan, lite i taget, i en tunn stråle under konstant vispning. Vänd i de torra ingredienserna i smeten. Avsluta med att ha i citronsaft samt en nypa flingsalt.
Klä en springform med bakplåtspapper. Smöra sidorna.
Dela kvittenfrukterna i tunna skivor (släng kärnhuset) och lägg i ett mönster längst ner i springformen. Häll på kaksmeten.
Placera formen i mitten av ugnen och låt grädda ca 25 minuter. Ta ut den och pensla direkt med sockerlagen.
Låt kakan svalna en aning och vänd sedan på den och dra loss bakplåtspappret. Pensla även kakan på denna sidan med rikligt med sockerlag.
Servera kakan som den är eller tillsammans med lite lösvispad grädde.
Kakan håller sig länge i kylen, inplastad. Den blir till och med godare efter några dagar!

Den kakan ska jag testa! Jag bor i Portugal och här har vi kvitten (marmelo) i mängder. Jag ser däremot att du skalat frukterna, det är det viktigaste tipset jag fått av portugiserna – att inte skala – för där sitter massor av smak. Tänkte jag kunde dela med mig till dig, du har gett mig så mycket inspiration så roligt att kunna ge tillbaka lite.
Åh tack för att du delar mig dig och berättar! Skalar man kvitten efter den blivit pocherad då, eller äter man den med skal? 🙂